Det är förenklat och billigt att tjöta om denna Diciplin utan att förklara hur man tänkt sig inför den. Då haltar det rätt ordentligt och man avlägsnar sig från en möjlig verklighet . Det brukar vara prat om föräldrarnas ansvar, regler och straff. Det är inte så enkelt. Skolan är en del av det omgivande samhället och dess vara och värderingar är vad vi ser avspeglas där.
Man drämmer ljuva nostalgiska drömmar om ett vattenkammat 40-50-tal och jag kommer osökt att änka på den obstinata , fräcka ”slyna” Alice Babs som gjorde så många av den tiden stofiler och moralister upprörda över ”ungdomen nu för tidens” förfall. Föräldrar och andra vuxna! Vi får den ungdom och den skola vi förtjänar när vi släpphänt hat lämnat över tyglarna till intressen som inte ser till grundläggande mänskliga behov och folkets bästa utan till den egna makten och bankkontot ûber alles.
.
Man bjuder bröd (allt njuggare för stora grupper) och skådespel på klassiskt härskartekninskt manér. Man söndra och härskar, lika klassiskt. Man vänder män och kvinnor, vuxna och ungdomar mot varandra, svenskar och invandrare , en försvagad skuldsatt medelklass som lever över sina tillgångar mot de fattigare. De verkligt fattiga mot de ännu fattigare. Man underblåser konflikter och skapar syndabockar.
